Vandra genom Río Chillars ravin

 ### Vandra genom Río Chillars ravin Jag parkerade min hyrbil, en kompakt Seat Ibiza för 25 euro om dagen, i utkanten av Frigiliana och började min första ensamvandring. Río Chillar-ravinen är en upplevelse i sig, och särskilt [på våren](/sv/blog/rio-chillar-vandra-pa-varen) – april är en idealisk månad – är vattennivån precis lagom. Du går verkligen i flodbädden, så god förberedelse är avgörande. Tänk på skor som får bli blöta och ändå ger bra grepp. Själv använder jag skor av märket "Merrell" som jag köpte online för 120 euro, men flip-flops är helt uteslutet här. Vandringen börjar ofta via "fábrica de luz", det gamla kraftverket som du når genom att följa camino de los Almachares från Nerja. Därifrån är det ungefär en timme på en grusväg till den faktiska startpunkten för flodvandringen. Du märker snabbt att det är en populär rutt bland både lokalbefolkningen och turister. Eftersom det var första maj, firade arbetarnas dag, tyckte jag att det var anmärkningsvärt många människor, men ravinen är tillräckligt lång för att du ska kunna hitta ditt eget lugn. Väl inne i ravinen varvar du att gå längs stränderna med att vada genom vattnet. Det är verkligen som att gå genom en naturlig vattenlekplats, med små vattenfall och pooler överallt. Ta med en liten ryggsäck, för du behöver händerna för att ibland klättra över stenar. Se till att ha vatten och något att äta, för du kommer inte att hitta några affärer eller barer längs vägen.  En vattentät väska för din telefon och kamera är inte heller någon överdriven lyx. Det roligaste är de smala delarna av ravinen, där klippväggarna skjuter upp flera meter ovanför dig och solljuset knappt når botten. Här är vattnet kallare, men uppfriskande. Jag gick ungefär tre timmar uppströms, tills ravinen bredde ut sig lite – för mig var det en bra punkt att vända om. Vägen tillbaka är lika rolig, även om du nu simmar eller glider med strömmen. Det är en hel dagsaktivitet, så lägg definitivt fem till sex timmar på den, inklusive startsträckan. Belöningen för ansträngningen? Vacker natur och ett unikt sätt att svalka sig en varm dag. Om du planerar att åka på en helgdag, som arbetarnas dag i Spanien, börja då tidigt för att undvika den värsta trängseln. Det finns ingen entréavgift eller officiell guide, och det gör det tillgängligt för alla som är lite äventyrliga. Glöm inte solkrämen, för även i ravinens skugga får du sol. ### Picknickplatser längs Frigiliana-rutten Från Frigiliana till El Acebuchal går en vacker rutt som passar utmärkt för en picknick. Efter ungefär 45 minuters [vandring längs](/sv/blog/vandring-langs-rio-chillar-ett-vattenaventyr-i-nerja) de stenlagda stigarna och genom de gröna dalarna kommer du till en punkt där rutten går längs en liten flod. Här hittar du en utmärkt plats att avnjuta medhavda snacks och drycker. Var uppmärksam på de små sidostigarna som leder till stranden; de är inte alltid tydliga, men väl värda besväret. En annan bra plats dyker upp när du just har korsat flodbädden och vägen slingrar sig uppåt. Innan klättringen verkligen börjar, ser du en liten, naturlig utbuktning på din vänstra sida. Med lite tur står här en omkullfallen trädstam som fungerar utmärkt som bänk för att vila en stund. Utsikten här är fantastisk över dalen med de karakteristiska terrasserna och de vita byarna i fjärran. Runt mitten av rutten, just innan El Acebuchal syns, passerar du några övergivna bondgårdar. Här finns ofta små, platta stenmurar som inte bara utgör en vacker kuliss, utan också är perfekta för att duka fram din matsäck. De erbjuder dessutom lite skugga, vilket inte är någon överdriven lyx, särskilt i vårsolen. Se till att ta med dig allt skräp efteråt. Om du till slut når El Acebuchal utan att ha hunnit med en picknick, finns det två restauranger där du kan äta. Restaurante El Acebuchal är känt för sin rustika charm och lokala rätter, medan Bar Restaurante El Acebuchal har en något enklare meny. Båda erbjuder möjlighet att sitta inomhus eller utomhus under parasollerna och efteråt njuta av vandringen igen. Vägen till El Acebuchal går förresten också bra att köra med bil, men charmen ligger just i vandringen. Längs vägen kommer du inte att stöta på många bekvämligheter. För vatten kan du ta med extra literflaskor och lite lätta snacks är alltid bra att ha med sig. Tänk på oliver, mandlar eller en _bocadillo_ med _jamón_ och _queso_ som du kan hämta i något av _panaderías_ i Frigiliana. ### Stigen från Maro till Acantilados de Maro-Cerro Gordo I april vandrade jag en del av kustrutten från Maro till Acantilados de Maro-Cerro Gordo. Detta är ett skyddat naturområde, känt för sina imponerande klippor och små stränder. Startpunkten för den här vandringen är vid den östra änden av Playa de Maro. Från stranden följer du stigen som slingrar sig uppåt längs klipporna. Ett bra alternativ är att avsätta ungefär två till tre timmar för en enkel väg, beroende på hur ofta du stannar för en bild eller ett dopp. Stigen är generellt sett väl synlig och inte teknisk, men det finns några branta och steniga partier. Bra vandringsskor med profil rekommenderas därför. Jag använder själv skor av märket ”Merrell” men flip-flops är helt uteslutet här. Ta också med tillräckligt med vatten, för längs vägen finns inga faciliteter för att fylla på dina förråd. En liten ryggsäck med lite snacks, en handduk och solkräm kommer alltid väl till pass. Efter ungefär en timme kommer du till den lilla stranden, Cala Barranco de Maro. Detta är en mindre tillgänglig strand som du kan nå via en brant stig från huvudrutten, eller med kajak. Vid ebb kan du här via en liten tunnel gå till en mindre strand, där vågorna är lugna på morgonen. Vattnet är kristallklart och perfekt för att svalka sig. Många lokala fiskebåtar ligger här ankrade under säsongen. Här finns ingen annan service, så att ta med en picknick är en smart idé. En av höjdpunkterna på den här rutten är utsikten över Torre de Maro, ett historiskt vakttorn uppe på klipporna. Härifrån har du en panoramautsikt över kustlinjen och, vid klart väder, till och med till Afrikas kust. Tornet i sig är inte tillgängligt, men området runt omkring erbjuder otaliga platser att njuta av utsikten och vila en stund. Denna vandring är ett utmärkt sätt att uppleva den karga skönheten längs Nerjas kust, bort från trängseln. Denna vandring slutar vid Playa el Cañuelo, en avlägsen liten strand med en liten, enkel _chiringuito_ som är öppen under säsongen. Du kan härifrån ta en taxi tillbaka till Maro, bussen från naturparken (endast under högsäsong, kolla tiderna), eller vandra hela vägen tillbaka. Om du planerar att gå tillbaka på eftermiddagen är det klokt att börja tidigt på morgonen för att undvika middagsvärmen. Stigen är i april, före högsäsongen, underbart lugn. ### Alternativa rutter runt Nerja den första maj Med arbetarnas dag på gång, och vetskapen om att populära platser som Río Chillar då blir överfulla, har jag utforskat några alternativ som undviker trängseln. Ett av dem är turen längs Alberca Baja, en gammal bevattningskanal. Du startar i Maro, vid grottornas parkering. Därifrån går du på en bredare grusväg uppåt, längs fruktträd och avokadoplantager, tills du når kanalstigen. Denna stig följer höjdens kontur och erbjuder konstant utsikt över kustlinjen. Det fina är att den förblir relativt platt. Ungefär halvvägs hittar du en liten, historisk akveduktkonstruktion där vattnet rinner från en kanal till en annan. Stigen slutar vid en korsning av vägar. Du kan via en stig gå ner igen till N-340 och därifrån gå tillbaka till Maro. Den totala sträckan är ungefär sju kilometer. Ett annat alternativ är Ruta de los Molinos de Papel, "Papperskvarnarnas rutt". Detta är en relativt okänd vandring som startar från Nerja, på stadens östra sida, förbi kyrkogården. Du följer en stig som går ner till flodbädden av Río de la Miel. Här finns rester av gamla vattenkvarnar som tidigare användes för pappersproduktion. Stigen är på vissa ställen lite vildare och mindre underhållen än huvudrutterna, vilket bidrar till den äventyrliga atmosfären. Du kan följa flodbädden, ibland hoppa över stenar, ibland genom grunt vatten. Till slut kommer du fram till en avlägsen liten strand med några ruiner, förmodligen av ett gammalt tullhus. Vägen tillbaka är helt enkelt samma rutt i omvänd riktning. För den här rutten rekommenderas bra vattentäta skor. En tredje, kortare men överraskande givande vandring, är den till Torre de Maro. Detta torn ligger på en klippa öster om Maro och nås via en grusväg som startar strax utanför byn. Stigen är väl framkomlig och stiger gradvis. Belöningen är en panoramautsikt över hela kustlinjen, från Nerja ända till klipporna vid Cerro Gordo. Här finns flera små utsiktsplatser där du ostört kan njuta av omgivningen. Dessa alternativ erbjuder var och en en unik upplevelse och undviker den trängsel du annars kommer att hitta den första maj. Torre de Maro är en snabb, givande tur.